ckramar

Bakade precis en misslyckad kladdkaka, sjukt irriterande!
Var jättesugen och eftersom jag får en kompis över på onsdag som är glutenallergiker tänkte jag att jag lika gärna kan använd glutenfritt mjöl så jag kan spara en bit till oss på onsdag. Men den blev jättetorr och smakade skit, så om du läser det här Yasmin, det blir ingen god kladdis på onsdag hoppas att du kommer ändå!





Uurk....

Idag går jag in i v. 31 och det känns galet!
Har ju klarat mig helt från smärta och konstiga krämpor hittills men igår kom en fruktansvärd smärta längst ner på ryggens högra sida och det liksom strålar ut i rumpan och vill itne ge med sig. Så fort jag gör hastiga rörelser eller vrider mig i sängen strålar det ut i rumpan. Vet inte vad det är och jag har fått för mig att foglossning skulle kännas annorlunda så nu är jag lite kluven. Dessutom gör det inte ont hela tiden utan kommer när jag gör vissa rörelser och foglossning gör väl ständigt ont, hela tiden och liksom runt hela höftpartiet?
I samband med detta kommer även lite värk i nedre delen av magen, också på höger sida.
Kan lillan ligga på ett konstigt sätt som gör att någon nerv klämmer åt eller är det helt enkelt så här foglossning känns? Jättesvårt att förklara också hur man känner för det är liksom inte någon konkret smärta, det är väldigt diffust vart exakt smärtan sitter.

Någon som känner igen sig i det jag talar om?

Försöker ta det lungt idag men ikväll ska jag på ett lite halvtråkigt styrelsemöte eftersom jag sitter som ledamot i vår förening. Dessutom kommer tjejerna (F:s systerdöttrar) hit ikväll och ska sova här för jag ska va barnvakt imorn så det blir nog inte så mycket vila. Men om smärtan håller i sig imorgon ska jag nog maila min BM, se om hon har någon idé om vad det kan vara.

Jag och min lilla kalaskula i hissen :)

Vad kallt det är!
Har ju såklart varit varmt här medans vi var borta men så fort vi kommer hem kommer kylan och nu visar tempen -8 grader ute. Brrr....

Ja, vad har vi gjort i helgen egentligen? Den har bara flygit förbi och imorn är det tråkmåndag.
I fredags tvättade jag i stort sett hela dagen och på kvällen åkte vi till F:s syster och åt middag och spelade sällskapsspel. Kom hem kl 02 och tänkte att jag skulle sova ut på lördagen men det verkar inte som om jag kommit in i sovrytmen här än för jag vaknade kl sju jättepigg, var uppe till nio och däckade igen och sov till tolv. Men skönt var det iallafall :)

I lördags när halva dagen redan gått eftersom vi sov till tolv åkte vi med mamma och pappa och checkade in bygget dem har köpt i Huvudsta strand, som blir klart våren 2013. Det går undan och som ni ser är det ett riktigt toppläge med vattnet ett stenkast från lägenheten. Här kommer vi att hänga mycket sen kan jag tro!





På kvällen var vi på 25-årsfest hos min fina vän Stephanie, det var mycket trevligt och jag t.om plats på dansgolvet! Vi glömde dock kameran så det blev många dåliga bilder med mobilen,  bland annat denna!


Idag, söndag blev jag utkörd från mitt eget hem för F behövde jobba i lugn och ro så jag drog till Segeltorp, tog med mig brorsan och åkte och tvättade vår bil på OK:s självtvätt. Ren och fin blev den men den lär ju bli smutsig direkt i det här vädret!
Nu har jag kommit hem, har Alma i soffan och F bredvid mig och ska bara mysa resten av kvällen.

Ha en underbar söndagkväll!

Jag har fått en utmaning av Ida-Maria så här kommer mina svar!

Vad gjorde du för tio år sedan?

År 2002 var jag 16 år och fördrev mina dagar med skola och träning medans andra festade och åkte på Magalufresor (kul det låter). För er som inte vet det har jag hållit på med friidrott den största delen av mitt liv, från när jag var 12 år till att jag var 21 år och började plugga på universitetet och under den här tiden fanns inte så mycket annat än skola på vardagar och tävlingar på helger. Just när jag var 16 specialicerade jag mig på 100 m häck och tränade ungefär 7 ggr/veckan. Har inte så mycket annat att skriva om det här året förutom att jag försökte få ihop tiden till skola/träning/vänner. Och killar såklart, jag var en riktig killtjusare dessa unga år men det kan vi ta en annan dag :) 

Vad gjorde du för ett år sedan?

För ett år sedan blev jag och F sambos när vi köpte vår första lägenhet i Frösunda, Solna. Det är häftigt att äga sitt eget place!
Jag fyller 25 år och har partaj för alla mina fina vänner och min familj, en riktigt lyckad kväll blev det. Just i den här månaden jobbade jag som mäklare på Mäklarhuset Innerstan, men eftersom vi flyttade till Solna och jag blev kontaktad av kontoret där så bytte jag kontor så jag fick 300 m till jobbet. Ett beslut som visade sig vara helt fel för det blev inte riktigt som jag hade tänkt mig och slutade där mindre än ett halvår senare.


Fem snacks du gillar?

Grönsaksstavar med dipp

Djungelvrål


Tuggummi, helst hubbabubba


Parmaskinka och goda ostar

Valnötter 

Fem sånger du kan hela texten till?

Oj, jag har jämt varit dålig på låttexter och när jag inte vetat vad dem sjunger har jag hittat på egna texter. Som tex låten Satellit av Björn Skifs (Update: Ted Gärdestad ska det vara såklart, ni ser ju vilken koll jag har!) där han sjunger "Satellit, satellit, åh åh åh" har jag fram till faktiskt inte så längesen sjungit "Suddenly, suddenly, åh åh åh"  Ni ser, värdelös är jag! En låt som jag däremot höjer till högsta volym i bilen och sjunger med i hela refrängen är Sarah Dawn Finers "I'm moving on"

Fem saker du skulle göra om du blev mångmiljonär?

Köpa ett stort drömhus med en massa rum och stor trädgård


Få pengarna att växa genom olika investeringar


Köpa hus/lägenhet utomlands, helst på flera ställen


Lösa vårt bostadslån och det äckliga CSN-lånet


Driva mitt eget café som ska heta Kramarino

Fem dåliga vanor?

Är väldigt lat, ligger hellre och degar i soffan än tar en prommis runt sjön

Är väldigt oorganiserad och slarvig, vilket betyder att vår lägenhet för det mesta är stökig. Inte blir det bättre att min andra hälft har exakt samma ovana

Har någon knäpp med mina fötter som gör att jag inte kan använda skor mer än en säsong, dem går sönder vid tåpartiet. Svårt att förklara men typ ticks ;)

Min kvällsrutin. Allt ska vara "perfekt" och jag kan absolut inte gå och lägga mig utan att borsta tänderna eller tvätta av sminket. På nattugsbordet ska alltid stå ett glas vatten och en lypsyl. Gör det inte det ligger jag typ och tänker på det hela natten.

Är väldigt godtrogen. Tror det bästa om alla men det är inte alltid så bra


Fem saker du gillar att göra?

Resa

Shoppa

Kolla på favoritserier på tv

Träffa vänner & familj

Äta på restaurant


Fem saker du aldrig skulle klä dig i, eller köpa?

Vita lackstövlar med tillhörande dräkt

Svarta EMO-kläder

Kläder från Joy eller Flash

Skinnbyxor

Jeanskjol

Fem favoritleksaker?

Mobilen

Datorn

TV:n

Vår trådlösa bluetoothdocka, Bose

Bilen




Ni som vill, anta gärna utmaningen! Kul att göra faktiskt och hoppas att det är lika kul att läsa :)

Ojoj, nu är det bara tio veckor kvar och det känns helt surrealistiskt. Jag räknas nu som höggravid och det känns coolt, men jag känner mig inte direkt otymplig och jag älskar min kula!
Här kommer v. 30, varsågoda :)





Bebis:
Ditt barn väger ca 1,6 kg och är ungefär 27 cm långt från huvud till stjärt. Den tidiga kroppsbehåringen - lanugohår - börjar försvinna. Ibland kan fjuniga strån finnas kvar vid födseln, men de faller av under de första veckorna. Håret på huvudet blir tjockare och barnet öppnar och sluter sina ögonlock. Benmärgen har till uppgift att producera röda blodkroppar och tar nu över detta från levern. Skelettet hårdnar och lungorna, hjärna och muskler mognar ytterligare. En del barn börjar redan nu att lägga sig med huvudet i bäckeningången. Det är den vanligaste och enklaste födelsepositionen. Hårda sparkar upp mot bröstkorgen och ett ökat tryck mot bäckenbotten, där barnets huvud pressar på, kan bli kännbart. Barnet är mycket medvetet om förvärkarna även om du inte märker dem.


Mamma:
Nu börjar det bli viktigt att tänka på hållningen. Barnets tyngd kan kännas som den försvårar balansen och frestar på ryggen. Många kvinnor känner sig andfådda oftare, eftersom det helt enkelt är jobbigare att förflytta sig. Dina lungor måste ta upp ca 20 % mer syre och stöta ut mer koldioxid med varje andetag, eftersom du också andas för ditt barn. Känner du oro inför förlossningen bör du ta upp det på MVC.


Jag:
Magen börjar spänna och jag känner att hon börjar få lite trångt där inne. Jag har ju inget att jämföra med men jag vill tro att hon är ganska lugn och det är inte så mycket boxningsmatcher därinne. Man kan ju hoppas att hon förblir lika lugn och snäll på utsidan sen :)
Min rygg gör förbannat ont, både uppe vid skuldrorna och nere vid ländryggen och ända ner i svanskotan. Min hållning är nog inte den bästa och det får jag betala för nu när jag är framtung. Men förutom det så älskar jag att vara gravid, om man alltid mådde så här så skulle jag kunna föda ett helt kompani! Skämt åsido, jag vet att jag har den tyngsta tiden framför mig med olika värkar och påfrestningar och framförallt förlossningen men jag uppskattar verkligen hela min graviditet, från vecka 4 när jag fick reda på att jag skulle bli mamma tills nu.
Viktuppgång: 6 kg

Hej kära ni!

Har inte blivit så mycket skrivande den här veckan, vi var ju i Santiago de sista dagarna och då blev det inte så mycket datatid. I onsdags började vi vår evighetsresa hem och landade på svensk mark ett dygn senare. Inte en blund sov jag på nån av flighterna (12 tim till Madrid och sen 4 tim till Sthlm). Min rygg och svanskota värkte HELA resan, kunde sitta i en position i 10 min sen var jag tvungen att byta så det var itne tal om att få någon sömn.
När vi äntligen kom hem till lägenheten gick vi och köpte oss en varsin pizza, tog ett  varmt och långt bad och planterade oss i soffan. Kl 19 deckade jag, sov till 01.00 och vaknade pigg som en lärka. Buffade lite på F och oops, han vaknade också och blev pigg, så vi kollade på tv till kl 04 tills vi tvingade oss till 3 tim sömn till.

Idag har jag hunnit med ett besök hos barnmorskan, hämtat Alma hos bästa hundvakten Sarah, köpt tre superfina plagg på Saint Tropez, tvättat alla kläder från Chile och varit hos F:s syster och ätit middag. Nu ligger jag i sängen, tok-trött och hoppas på att få sova ut denna underbara lördag.

Snart är jag back on track, måste bara ladda om batterierna lite!


Skönt att vara hemma och jag ÄLSKAR vår säng!

Idag är det söndag och på onsdag är denna underbara semester slut, då sätter vi oss på planet med destination Stockhol, Arlanda :(

Igår och idag har vi tagit vara på den sol vi kommer att vara utan i några månader, vi är nu fulladdade med D-vitaminer. Imorgon måndag tar vi vårt pick och pack och drar till Santiago där vi ska spendera de sista dagarna.






Så nu blir det att packa och ha oss, får se om jag hinner skriva något mer innan vi landar på svensk mark!

Vill såklart även gratta min finaste Helena som fyller år idag, synd att jag inte kunda vara hemma och fira dig men det tar vi igen när jag kommer hem! ♥

Oj vad veckorna helt plötsligt flyger iväg. Det känns som att det enda jag gör är att lägga upp veckobilder på magen här i bloggen :)

Här kommer en update om denna vecka iallafall, sista veckan utanför Sveriges gränser!




Bebis:
Barnets vikt är ca 1,4 kg och längden runt 26 cm från huvud till stjärt. Det fortsätter att lägga på hullet, samtidigt som hjärnan och de inre organen växer till sig. Nu finns det inte plats för akrobatik konster i livmodern längre, men barnet kan fortfarande sträcka ut sig och sparka. Barnets huvud står i proportion till den övriga kroppen. Hjärnan växer mycket snabbt och gör så att de mjuka skallbenen pressas utåt. Vindlingarna som är karakteristiska för hjärnans utseende, blir allt fler eftersom den blir snabbare och kraftfullare samt förbindelserna mellan nervcellerna ökar. Hjärnan kontrollerar nu andning och kroppstemperatur. I ögonhålorna rör sig ögonen och barnet börjar bli känsligt för ljus, ljud, smaker och lukter. Det kan också skilja på naturligt och artificiellt ljus genom livmoderväggen.



Mamma:
Barnet och magen fortsätter att växa och det kan kännas som om dina inre organ trängs undan. Fostrets sparkar kan ses utanpå magen. Att känna mycket sparkar är helt normalt. En del känner mindre än andra. Från livmodern ner mot ljumsken går det så kallade livmoderband. När livmodern växer och livmoderbanden tänjs ut kan du känna en smärta som strålar ut mot ljumsken och blygdläpparna. Efter förlossningen drar banden ihop sig och besvären går över. Kanske känner du av förvärkar? Ett bra sätt att slappna av och dämpa dem är att lägga dig i ett varmt bad. När du slappnar av avtar värkarna.



Jag:
Mår fortfarande som en prinsessa och ska inte klaga! Men om jag måste klaga på något är det den satans halsbränna jag börjar få tätare och tätare. Eller så är det sura uppstötningar, vet inte skillnaden. obehagligt är det iallafall!
Även ryggen tar mycket stryk, både när jag sitter länge och promenerar mycket, det känns med andra ord att man börjar bli framtung.
Utöver detta mår jag hur bra som helst, jag känner hur det rör sig och sparkar därinne varje dag och det är supermysigt att bara ligga still med handen på magen och bevaka det lilla livets rörelser inom mig. Hon bökar mest när jag ligger på sidan, kanske för att hon inte gillar det, men vad vet jag?
Har fortfarande sammandragningar varje dag, men inga som gör ont. Förvärkar har jag nog inte börjat få, har ingen aning om hur dem känns men jag antar att dem gör ont...?
Nu får vi hoppas att jag mår så här bra ända tills hon bestämmer sig för att titta ut, det vore ju helt perfekt!
Viktuppgång: 5,5 kg

När vi kom hem från La Serena igår morse var vi förbi sjukhuset igen och gjorde ett ultraljud och efter era kommentarer även ett 3D/4D, vi kunde ju inte hålla oss efter att ni som upplevt det rekommenderade hela paketet!

Det var skithäftigt och verkligheten slog oss att vi faktiskt ska bli en familj!
Vi fick bekräftat att det till 100 % är en liten tös och hon växer precis som hon ska. Hon föjer alla kurvor, väger än så länge 1 192 g och är 38,4 cm lång (v 28+3).


Vår lilla dotter är helt perfekt och vi längtar tills vi får hålla dig i vår famn ♥




Tyvärr fick vi inga jätteskarpa bilder, det lilla yrvädret var envis nog att hålla handen för ansiktet hela undersökningen trots ett flertal buffar från mig och läkaren. Men om man anstränger sig kan man faktiskt tyda hennes ansikte på den vänstra bilden och på den högra suger hon på tummen. Nutte ♥



Att man kan älska någon
som inte kommit till världen än är
en underlig men helt
underbar känsla!

Måste ägna ett eget inlägg åt höjdpunkten på den här utflykten. I måndags åkte vi ut med en båt för att försöka få syn på delfiner och pingviner. Jag är ju en riktig delfinfantast och har alltid älskat delfiner så jag såg verkligen fram emot detta. Dock vet jag, och det fick vi förklarat för oss också att eftersom dem lever i det vilda finns det ingen garanti att vi får se några. Men vi hade tur och efter lite letande fick vi syn på dem!

Utflykten blev riktigt lyckad, inte nog med att vi faktiskt fick se delfiner på öppet hav, dem gav oss en riktig show flera gånger. Kolmården, släng er i väggen :)

Titta vilka vackra skapelser, jag bara älskar delfiner!


Vi fick även äran att få se supersöta pingviner och sjölejon. Coolt att få uppleva delfiner och pingviner på samma ställe, känns ganska surrealistiskt!

En helt underbar dag med andra ord som både jag och F kommer att minnas. Bra bilder fick vi till också :)

Har idag kommit tillbaka från en underbar tredagarsutflykt i La Serena, därav min sega uppdatering. Men nu har vi bara en vecka kvar i detta underbara land, sedan styr vi vår kos mot Suecia, Stoccolmo!

Vi bodde som sagt hos F:s kusins familj och deras lägenhet ligger precis vid vattnet, hur underbart är det inte att vakna till havets bris?!




Vi har även hunnit sola och bada på den fina stranden och såklart tagit en tur till fiskmarknaden där dem har all skaldjur man kan tänka sig och inte kan tänka sig :)

Just nu befinner vi oss ca 4 timmar norrut om vår utgångspunkt, i La Serena.
Här är det helt underbart, lite Sunset Boulevard över det hela. Staden är uppbyggd med palmer och mysiga byar och allt är bara så fint och härligt.
Vi har åkt hit med F:s kusin och hans familj som har en lägenhet precis vid stranden. Och då menar jag verkligen PRECIS vid stranden. Ska visa er en massa bilder sen men anledningen till att jag skriver ett snabbt inlägg nu är för att jag bara ville berätta att jag älskar det här landet lite mer nu. Refererar först till detta inlägg  !
Anledningen är detta:



Inte nog med att dem HAR speciella parkeringsplatser för oss på smällen, dem är dessutom ursöta! Här står jag och njuter av att detta land tar hand om kvinnorna som bär på livets gåva :)

Resultatet av mitt kissprov blev klart tidigare än väntat så vi åkte dit igår och hämtade ut det.






Inte för att jag fattar så mycket av vad som står men läkaren sa att det var lungt så jag får lita på hennes ord. Nästa vecka ska vi tillbaka för att göra ett ultraljud. Vill se med egna ögon att vår skatt växer som hon ska och att allt står rätt till där inne.

Ska man göra 3D också eller vad tycker ni? Vi har känt att det inte är så nödvändigt men nu när vi blev tillfrågade blev vi lite sugna.

Är det värt det?

Tredje och sista trimestern är vi inne i nu, wiihoo! Tiden går fort när man har roligt, här kommer en update på    v. 28!





Bebis:
Ditt barn är nu ca 25 cm långt från huvud till stjärt och vikten ca 1,2 kg. Det utvecklas och växer mycket snabbt nu. Lungorna är så pass färdigutvecklade att det klarar av att andas luft, men om barnet skulle födas så skulle hon eller han ändå behöva hjälp med andningen. Hos flickor är blygdläppar fortfarande små och täcker inte klitoris men under de sista veckorna växer de samman alltmer. Hos pojkar sjunker testiklarna ned i pungen. Fortsätt att prata med ditt barn för vid det här laget har det vant sig vid din röst. Den här sista tredjedelen av graviditeten kommer barnet framför allt att gå upp i vikt och enligt lag är barnet livsdugligt, vilket gör att det måste registreras om det föds.


Mamma:
Nu går du in i graviditetens sista tredjedel. Det är en spännande men också påfrestande tid, såväl psykiskt som fysiskt. En del kvinnor mår utmärkt under denna period, medan andra kan känna sig helt utmattade. Under dessa veckor kan du räkna med en viktuppgång på ca 4,5-5,5 kg, där barnet utgör ca 3-3,5 kg. Livmodern har under den senaste månaden växt ca 4cm och du kan känna ett tryck upp mot bröstkorgen. Detta kan ge en lätt obehagskänsla när de nedersta revbenen spänns ut.


Jag:
Vilken milstolpe, jag är nu inne i tredje och sista trimestern och det är en mycket stor chans att bebisen överlever om den får för sig att komma ut redan nu. Vilken lättnad :)
Jag mår fortfarande jättebra, både psykiskt och fysiskt och det blir mindre plats där inne och det märks då det är betydligt mer rörelser och kullerbyttor där inne nu. Känner att livmodern har växt till sig och spänner mot revbenen ibland men än så länge är det inget som gör ont, det är bara lite obehagligt.
Har sammandragningar ungefär 4-6 ggr per dag, livmodern drar ihop sig och magen blir alldeles stenhård men det gör inte ont så jag antar att det inte är någon fara?!
Viktuppgång: 7 kg
UPDATE: Denna våg visade fel, viktuppgång ska vara 5 kg!

Nu börjar verkligen den riktiga längtan komma och jag ligger dagligen och dagdrömmer om hur vår lilla ögonsten kommer att vara, hur hon kommer att se ut och hur våra liv kommer att förändras.




Vi längtar efter dig ♥

Tack för era söta kommentaren på mitt förra inlägg, trots att jag vet att varenda en av er skrattade ijhäl er inombords :)

Efter den märkliga upplevelsen igår tyckte jag att det förtjänades en riktig slappdag idag! Vi tog bilen och drog till en närliggande lugn strand, hade med oss pannkakspicknik och bara mös i det verkligen STEKheta vädret! När det blev alldeles för varmt blev det svalkande dopp i Stilla havet, vilket skedde en del under dagen. Det vattnet är verkligen kallt men hellre det än att jag skulle simma i Atlanten med en massa hajar..Usch...

Vi passade även på att få lite massage på stranden, en variant av Mum to be-massage kan man väl säga. Ännu mer givande var det att massören var en ande som lånade en människokropp och var utsänd till jorden för att skapa sig rika erfarenheter (enligt han själv). Spännande människa!
Det var riktigt skönt eftersom jag har en del spänningar i ryggen, både nere i ländryggen och vid skuldrorna.



Ja ni ser ju, en udda men oerhört varm människa vår massör :)

Jag och magen mår så bra i det här klimatet! Längtar på ett sätt hem för jag har så mycket att se fram emot men ser INTE fram emot att inte kunna stänga jackan och därav frysa ihjäl! Det är exakt två veckor tills vi befinner oss i Sverige igen :(


Jag och magen svalkar oss i det mäktiga havet, v. 28 (27+4)

Det är såklart en unik och annorlunda upplevelse att vara gravid, men att vara gravid i ett annat land med helt andra rutiner är en upplevelse utöver det vanliga.

Innan vi åkte hit till Chile rekommenderade vår barnmorska att vi skulle gå på två rutinkontroller medan vi var borta för att se att allt var ok, med blodtryck och proteinkoll. Efter fyra veckor i solen har vi ännu inte varit på någon kontroll eftersom jag mår så bra och rutinerna här borta är lite annorlunda och krångligare än vad man är van vid hemma., varje grej kostar och man måste göra allt på olika ställen. Men nu kände vi att det faktiskt skulle vara ganska pinsamt att komma hem och berätta att inte har varit på en enda koll, känns ganska så oansvarigt...

 Så idag åkte vi till ett privat sjukhus för att göra en snabb kontroll och det hade gått snabbt... Om jag bara var van vid hur dem gör här och inte fått en sådan chock. Vill att ni sätter er in i min situation nu när jag ska berätta hur vårt besök gick till, ska försöka vara så detaljerad som möjligt :)

Väl i rummet finns en kvinnlig läkare och en sköterska, dem berättar på spanska (F är min tolk) att dem ska göra ett kissprov och ta blodtrycket. A piece of cake!
Läkaren frågar om jag är kissnödig och jag svarar att jag jämt är nödig så det ska nog kunna komma några droppar.
Vad bra! Säger hon och berättar för Fernando hur proceduren ska gå till. Han vänder sig till mig med en aning panik i blicken för han vet att reaktionen jag kommer att ge honom när han har förklarat proceduren inte kommer att vara positiv.
Tänk er detta:
Jag får ta av mig på underkroppen, lägga mig  i en gynstol och då pratar vi inte om en gynstol från 2000-talet utan den här skulle lika gärna kunna ha tagits direkt från första världskrigets sjukhustält. Av någon anledning ska underlivet tvättas, av sköterskan såklart, och hon häller något kallt rakt i härligheten och torkar sedan med en tvättlapp. Camilla, 1 år ligger på skötbordet och blir omhändertagen! Precis så känns det.
Sedan tar hon fram en lite plastburk, en sådan som man normalt får av sköterskan och som man sen tar med in på toaletten, kissar lite snabbt i och ger tillbaks till sköterskan, en sådan plastburk tar hon och placerar den under mig medans jag ligger i gynstolen med benen rakt i luften.
Vamos! Säger läkaren.
Det betyder ungefär "Ja, kom igen". Hon menar alltså att jag där, i liggande ställning med benen rakt ut i luften ska få för mig att kissa i en burk, som någon ANNAN håller i.

Förstår ni paniken och prestationsångesten, ser ni det framför er??
Så här ligger jag i ungefär 5 min och försöker verkligen för mitt liv pressa fram något, samtidigt som både läkaren och sköterskan står och begrundar om det kommer nåt. Vill ju så gärna att det ska komma några droppar så denna märkliga upplevelse ska vara över. Men det är klart att det inte går, det förstår väl vilken människa som helst! Efter ett tag, när läkaren inser att det här inte riktigt var min hemmaplan kallar hon in Fernando och säger att jag måste framtvinga lite kiss på något sätt. Hon säger att vi ska gå och köpa vatten, gå en promenad och komma tillbaka när jag är riktigt kissnödig.

Väl ute, med tårarna inte långt ifrån frågar jag om detta verkligen är nödvändigt, vi skiter i kollen! Men F försöker verkligen uppmuntra mig till att få det gjort, det sitter ju bara i skallen! Alla chilenska kvinnor gör ju så här, måste bara släppa spärren. Så jag sveper tre st 600 ml flaskor vatten, går en promenad, får svettningar och blir faktiskt efter ett tag riktigt kissnödig.
Då går vi in igen och försöker då. Detta är ungefär 40 min senare och nu är det bara sköterskan som är i rummet. Samma procedur, av med kläderna och upp i gynstolen.
Var jag inte kissnödig precis? Tvärstopp blir det, en spärr som verkligen inte vill släppa. Det går inte! Jag varvar mellan att ligga, stå och sitta på huk. Helt omöjligt! Till slut ropar jag på Fernando och han får fråga henne om det går bra om jag åtminstone får hålla i plastburken själv, det skulle kännas mer naturligt i denna onaturliga situation.
Det var ok och efter några försök lyckas jag äntligen klämma fram precis tillräckligt i den jävla plastburken, sittandes på huk. Jag låtstas att jag sitter bakom ett träd i skogen.

LY C K A!

Efter den här lilla proceduren togs blodtrycket, inga konstigheter och det låg på 110/60. Konstigt nog låg det helt normalt trots min traumatiska upplevelse som stressade ur mig totalt.
Fick förklarat för mig att anledningen till att man gör så här är för att minimera att andra bakterier än mina egna ska hamna i provet. Går jag in på toaletten och gör provet där finns risk att bakterier som inte är mina kommer emellan och det blir svårt att avlästa resultatet sedan. Låter ganska rimligt och noggrant, men inte så kul när man själv står där och ska göra det "enkla" kissprovet.

Hur som helst, vi ska tillbaka dit och hämta resultatet nästa vecka och då lär man ju vara igenkänd på det där sjukhuset! 
 

 Nu har jag känt hur ett riktigt jordskalv känns. Den här gången var det på riktigt!
Klockan var 18.30 lokal tid (22.30 svensk tid), skulle precis gå och duscha med handduken runt mig när det börjar skaka riktigt ordentligt.
Vi avvaktade lite eftersom det ofta är småskalv här och inget att ens höja ögonbrynen för, men detta fortsatte och blev starkare och starkare. Eftersom vi bor i ett hus som står på pålar känner man väldigt tydligt hur allt skakar och gungar. Tyckte att jag var ganska lugn ändå och det första jag tänkte på var att få fram filmkameran så man kanske kunde få dokumentera något coolt. Men jag fick ett "skärp dig" av Fernando och istället gick vi i lugn takt ut från huset! Hann komma till vardagsrummet när skalvet slutade och det varade i kanske 20 sek.

Skalvet visade sig ligga på 5,2 på richterskalan och epicentrum bara 2 mil från oss.

Dock var inte detta skalv någonting i jämförelse med jordbävningen 2010 där alla i Fernandos familj utom vi var här och upplevde det.


Men allt lugnt nu och ingen fara, det var inte så farligt som det låter :)

Här i Chile är mentaliteten hos folk så annorlunda tycker jag och det är speciellt märkbart när man är gravid. Folk ler sådär gulligt när dem går förbi och ser att jag är gravid och inte en enda tvekar en sekund på att resa sig på bussen för att låta mig sitta. Det finns t.om speciella kassor i affärerna och parkeringsplatser för gravida, belägna precis bredvid handikappsplatserna. 
Vanligtvis mina nära säger åt mig att inte anstränga mig, inte lyfta det, inte göra så mm mm brukar jag ryta -"Jag är faktiskt gravid, inte handikappad!"



I vårt lilla land lagom, speciellt Stockholm där stress och irritation övertar all annan ansträngning ser inte ens folk (eller åtminstonde låtsas dem inte se) när en gravid kvinna stånkandes stiger på bussen. Ska dock bli spännande att se hur man blir behandlad när man kommer hem och faktiskt ser så där riktigt gravid ut. Får man gå före i icakön och sittplats på bussen?


Ni som är gravida nu och är hemma i Sverige, upplever ni någon medmänsklighet bland svenskarna?

Veckorna bara flyger förbi nu känns det som och jag är redan i mitten på v.27. Här kommer en update på veckans mage, varsågoda!






Bebis:
Barnet är nu ca 24 cm långt från huvud till stjärt och vikten är runt 1kg. Huden är mycket skrynklig men skyddas och får näring av ett lager vernix/fosterfett. Under huden lagras alltmer fett och fostret börjar bli knubbigt. I den här fasen suger barnet ofta på tummen och det stärker musklerna i kinder och käke. Kanske kan det även ha en tröstande funktion. Smaklökarna på tungan och insidan av kinderna är nu fullt utvecklade. Barnets avancerade hjärnfunktioner utvecklas och blir alltmer sofistikerade.

Runt denna vecka börjar ögonen öppnas och näthinnorna bildas. Nu uppfattar ditt barn ljusskiftningar och studier visar att om man lyser med en ficklampa på mammas mage, så rör sig barnet mot - eller bort från - ljusskenet. De första synintrycken utanförlivmodern delas för barnet in i ljus och mörker - det är därför många leksaker avsedda för spädbarn är svartvita. Ögonfransarna är fullt utväxta för att skydda ögonen eget födseln.


Mamma:
Nu har du kommit till sista veckan i graviditetens andra tredjedel. Din mage är nu ganska framträdande, men storleken beror också på din kroppsbyggnad, längd, vikt samt om du fött barn tidigare. Ytterligare en faktor som spelar in är mängden fostervatten. Mammans vikt ökar och den kommer att göra så fram till graviditetsvecka 36. Det kan vara dags att handla saker till barnet, eftersom det förmodligen ganska snart blir besvärligt att gå och handla.


Jag:
Man kan säga att jag faktiskt svävar på små rosa moln just nu. Vet inte om det beror på att jag befinner mig utanför "verkligheten" i och med att jag är utomlands eller om jag faktiskt tillhör den skala av kvinnor som faktiskt mår hur bra som helst under graviditeten fysiskt. Det bästa den här veckan är att jag oftare och oftare känner en massa rörelser där inne. Och då inte bara på ett ställe, utan på varsin sida av magen, samtidigt! Hon är ju faktiskt så pass stor nu så hon täcker hela magpartiet. Ibland trycker livmodern lite smått på revbenen men inte alls något som jag lider av än så länge.
Är berikad med att slippa behöva gå på toa på natten, dock är dagarna värre men det är som sagt ett litet i-landsproblem.
Magen har blivit alldeles brun och fin liksom hela jag och man känner sig med ens mer attraktiv. Man behöver en del självkänsla när vågen visar mer än vad man är van vid har jag lärt mig :)

Dagarna flyter på här borta och jag har egentligen inte så mycket att skriva om förutom att vi har det
bra, bättre bäst..

Varvar dagarna med sol, bad och små utflykter. Inga spektulära platser utan bara lugna och korta över dagen. Mitt stora problem just nu är den här jäkla kissnödigheten. HELA TIDEN!
När vi är iväg på ärenden och utflykter måste jag alltid tänka som en mamma till en treåring, fast till mig själv. Har jag kissat innan vi åker? Kom det tillräckligt? Eller måste jag gå en gång till innan jag sätter mig i bilen? Men hur många gånger jag än ser till att tömma blåsan känner jag mig kissnödig en kvart senare. Att dricka på vägen är inget att diskutera. Moment 22 det där... Dricka mycket vätska om dagarna som man faktiskt behöver och sen tvingas gå på äckliga offentliga toaletter vart om vartannat eller inte dricka något alls och ha tur om man bara behöver söka upp toalett någon gång under resans gång? Det som gör denna panik som plötsligt dyker upp extra ovärt är att det bara kommer ett par droppar vid varje toabesök, såklart.

I-landsproblem?
Ja, men ett jävligt stort sådant! Och det lär ju inte bli bättre innan Monchi bestämmer sig för att ploppa ut. Det enda som är skönt är att hon håller sig ifrån kissblåsan på natten så jag behöver inte gå upp en enda gång nattetid!





Bilderna har INGET att göra med kisstexten ovan ;)

I två dagar har vi varit på språng så nu ligger jag i sängen och är supertrött.
Igår tog vi dödsbussen (kommunaltrafiken här är inte den säkraste, där chaufförerna INTE värnar om passagerarnas bästa) till en strand där vi i princip hängde hela dagen. Det var superskönt att bara hänga vid stranden, ta ett dopp när man kände sig fräst för att sen steka lite ytterligare i solen. Duktig som jag är har jag jämt solkräm på mig när vi är här. Ni som känner mig vet att jag inte är den som brukar skydda mig från solen vanligtvis men nu är det andra grejer! har SPF 30 på magen, 20 på kropp och ansikte och 70 på vissa delar som jag verkligen inte vill bli bränd på. Och ändå börjar jag få en brun härlig färg överallt.
Duktiga jag, vuxenpoäng till mig :)




Idag fick vi en liten solpaus då vi åkte och hälsa på lite släktingar, F:s farmor och farfars grav mm. Jättefina kyrkogårdar har dem här, bara familjegravar. Fast lite obehagligt är det när det finns färdiga platser för dem som inte är döda än :S



Hos F:s farbror hänger det klasar med vindruvor och hela tomten är fylld med avokadoträd. Bara att plocka :)

Checka in flodhästen som ska försöka ta sig upp på badmadrassen, så smidig!



Kom för övrigt aldrig upp, uppdraget misslyckades... Slutade med att jag sket i det och la mig utfläkt på gräset istället. Fötterna i högläge och en massa sol, då mår jag bra :)

Gott nytt år alla fina därute!

Antingen kommer 2012 att bli ett riktigt bra år med en massa nya händelser, erfarenheter och intryck

ELLER....

Så går världen under om man ska tro Mayakalendern och 2012 får ett väldigt abrupt slut.

Men det är såklart att det inte händer, sån otur kan vi ju inte ha, visst!

Åh vad jag ser fram emot det här året. 2011 var iochförsig ett hyfsat bra år rent generellt men en otrevlig uppsägning från mitt jobb gjorde att jag blev ganska kluven och fundersam till vad som skulle hända härnäst i mitt liv.
Då, i augusti kom ju en oväntad men den bästa överraskningen någonsin, att jag och min soulmate väntar en liten bebis som kommer i april 2012. Nu fanns det ju inga tvivel på vad som kommer att hända härnäst, helt plötsligt blev ju tiden knapp! :)

Så, välkommen 2012, välkommen bebis och välkommen livet ♥



Jag firar in det nya året med en klassisk gravidpose - hjärtat :)