Förlossningsberättelse


Här kommer min förlossningsberättelse, enjoy!



Fredag 7/4
Fredag till lördag spenderade vi på Kanan, vårt sommarställe. Vi åt god påskmat med min familj och det kom inga tecken på att något skulle vara på g.

01.20
Vaknar av en lång förvärk, den känns betydligt mer än de fåtal förvärkar/sammandragningar jag haft tidigare. Hela natten är jag vaken när det kommer oregelbundna värkar i olika styrkor och längd. Som tätast kommer de med 8 minuters mellanrum. 06.46 kommer sista värken, sedan avtar det helt men jag vill ändå åka hem och ta det lugnt.

Lördag 8/4
Under lördagen känner jag ingenting alls förutom att jag är oerhört trött efter att ha varit vaken hela fredagsnatten. Jag lyckas sova i tre timmar mitt på dagen men jag finner ingen riktig ro. På kvällen hade vi planerat en tapaskväll med Fernandos systers familj och allt var förberett med i stort sett maten på bordet när jag 16.40 får en riktigt kraftig värk. Den här kändes annorlunda! Direkt kommer värkarna med 5 minuters mellanrum och det gör riktigt ont! Det var bara att ringa vårt middagsällskap och ställa in.


Mitt i en värk...


18.40
Värkarna fortsätter med 3-5 minuters mellanrum, med intensiv styrka och vi ringer in till förlossningen och rådfrågar.  Barnmorskan som jag pratar med ger mig rådet att ta ett varmt bad och två alvedon för att se om det lindrar eller avtar. Sagt och gjort, att bada var grymt skönt och det lindrade värkarna till en viss grad men alvedonen hjälpte inte ett skvatt och efter 45 minuter i badet var värkarna fortfarande lika intensiva.

21.00
Ringer förlossningen igen, har fortfarande täta värkar med 3 minuters mellanrum och barnmorskan hälsar oss välkomna in med förbehållet att vi ska vara beredda att få åka hem igen om inget hänt.

21.30
Skrivs jag in på rum 4 på Danderyds förlossningsavdelning. Jag möts av ett underbart team, barnmorskan Kerstin och undersköterskan Tove  som kommer att ta hand om mig och jag önskar föda enligt Danderydsmodellen.

22.00
Görs undersökning och jag är öppen 6 cm och cervix är utplånad! Personalen är imponerad av att jag klarat mig så länge hemma och även jag själv känner mig lite småcool, det har ju gjort ont men jag har hela tiden haft kontroll på smärtan.

23.00
Kliver i avdelningens yacuzzi och ligger och njuter i det nästan kokheta vattnet  i 40 min medans Fernando åker iväg och köper en massa snacks (som aldrig äts). När jag kommer upp ur badet tycker jag att värkarna kommer mer glest, dock är de starkare än tidigare. Undersköterskan peppar mig med att mina värkar enligt monitorn verkar vara väldigt effektiva och har jag tur föds en liten bebis innan dem går av deras pass kl 07 (hoppas)!  Jag varvar mina positioner mellan pilatesbollen, sängen och vankandes omkring, men jag känner hela tiden att jag har kontroll på smärtan och trots att jag inte betalat (som tur var) för någon dyr profylaxkurs klarar jag att andas igenom värkarna ganska så bra.

Man kan ha ont i olika ställningar. Observera de knipande tårna :)

00.43
Blir undersökt, är 8 cm öppen. Det går framåt! Blir erbjuden lustgas och får till en början halv dos 50/50 men tycker inte att den hjälper överhuvudtaget. Jag ber om att få dosen höjd till 70/30 men då mina värkar når toppen så fort hinner jag aldrig riktigt få någon kläm på det. Tycker att känslan av att vara ”full” inte alls är något kul och jag tappar kontrollen över min smärta varje gång jag andas i den där saken. Jag beslutar mig för att strunta i lustgasen och ber istället om epidural.

02.15
Narkosläkaren kontaktas men då hon är upptagen på operation får jag vänta ett bra tag innan hon kommer. En timme får jag vänta och det var nog den jobbigaste tiden under hela förlossningen. Under den här tiden börjar jag känna ett starkt tryck neråt, en känsla jag inte känt förut.

03.10
Epiduralen läggs med stor framgång och den börjar verka snabbt. Vilket himmelrike!

03.25
Barnmorskan tar hål på fosterhinnan för att skynda på processen. Klart vatten avgår och kalla mig knäpp, men det är nästan lite mysigt när jag ligger där, har inte ont och känner något varmt sippra ut mellan benen.

03.28
Barnmorksan sätter en skalp CTG på bebisens huvud för att hålla koll och ber oss ta denna tid innan det händer något mer till att vila. Fernando fäller ut extrasängen och somnar snabbt medans jag bara vilar ögonen och försöker förbereda mig för vad som komma skall. Efter 45 minuters vila kommer ett fruktansvärt tryck nedåt igen, ännu värre mot ändtarmen. Bokstavligt känns det som om jag ska skita på mig, bigtime! Epiduralen tar ju bort smärtan runt bäckenet men det där trycket är inte att leka med. Jag kommer ihåg att jag hann tänka hur sjutton det här skulle kännas utan epiduralen.

04.15
Undersökning görs och jag är öppen 10 cm, wohoo! En tunn kant är fortfarande kvar så det är inte krystningsdags. Jag går på toaletten och kissar och ut kommer slemproppen, inte en dag försent!

04.52
För att försöka tänka på något annat än det fruktansvärda tryck som jag måste knipa in tar jag mer lustgas. Den hjälper inte ett dugg men jag använder den i ett försök att avleda smärtan.

05.00
Det känns som att jag måste krysta, någonting där inne ska ut! Jag lägger mig i vänster sidoläge med ena benet i benstöd och väntar på en värk medans dem fipplar med en massa grejer nere vid mitt sköte.

05.05
Får en krystvärk och säger att nu jäklar måste jag krysta tror jag! I journalen står det ”patient krystar oforcerat med god effekt” = alltså jag krystar på egen hand utan barnmorskans direktiv. Huvudet ploppar ut på bara några sekunder och samtidigt känner jag att värken faktiskt fortsätter och jag ber om att få trycka på igen.

05.09
Plopp! Säger det och ut från min kropp kommer den finaste människan jag någonsin skådat. På EN krystvärk! Sköterskorna hann knappt få på sig handskarna och dem blev minst lika imponerad som jag själv blev. Fernando hann inte ens få upp kameran. Jag får upp vår lilla tjej direkt på bröstet, vilken känsla! En riktig känslostorm sköljer över mig, jag gråter och skakar av både lycka och lättnad och med Fernando vid min sida kan jag utan tvekan säga att detta är den finaste stunden i mitt 26-åriga liv.
3400 gram & 50 cm lång.





Pappa klipper navelsträngen!


05.15
Jag krystar ut moderkakan med lätthet, märker knappt att den kommer ut, jag har fullt upp med att njuta av vad jag precis har åstadkommit.
Under krystningsarbetet fick jag två små bristningar och fick sy fyra stygn. Med tanke på att det gick så fort ska jag vara glad att jag inte fick fler bristningar!



Nellies favvoställning, på mammas bröst...


Detta var min historia. Ganska kort och okomplicerad, för det var just vad min förlossning var. Jag har en väldigt positiv upplevelse av vad som hände natten den 8 april, det gick hela tiden framåt och jag hade hjälp av världens bästa personal. Man går runt i nio månader och är rädd för hur man kommer att hantera smärtan när det väl är dags, men jävlar vad stark man blir både fysiskt och psykiskt och även om det gör ont så är det den absolut bästa smärtan jag någonsin har upplevt!


Kommentarer
Postat av: Frieda

Det är en sån wow-känsla! :)

2012-04-19 @ 07:43:36
URL: http://gaaaalet.blogg.se/
Postat av: Sandra

Vad roligt att du vill dela denna fantastiska upplevelse på din blogg :) låter som du haft en sån fin och "lugn" förlossning som alla drömmer om! Och nu har ni en jätte söt liten dotter att njuta av som belöning :)

2012-04-19 @ 09:22:12
Postat av: Katja

Så fint att få läsa, jag blev alldeles tårögd och minns den där känslan så väl.

2012-04-19 @ 11:13:17
URL: http://ikatjashuvud.blogspot.com
Postat av: Elinor

Åh, så fint, vad jag längtar tills min dag kommer .. Och sista bilden är så himla fin. :)

2012-04-19 @ 11:36:32
URL: http://elinorludvigsson.se
Postat av: madde

Å vilken härlig förlossningsberättelse, jättekul att läsa!

2012-04-20 @ 13:01:05
Postat av: Olivia

Vilken härlig berättelse och precis som du själv skrev.. vad snabbt det gick för dig, skööönt :) Hon är världens finaste, din lilla dotter. Grattis igen. & så kul att få läsa denna berättelse jag blev väldigt tagen, hihi. så mycket kärlek.

2012-04-20 @ 19:11:11
Postat av: camilla

Kul att min historia uppskattas, tack för era fina ord :)

2012-04-20 @ 23:31:19
URL: http://ckramar.blogg.se/
Postat av: Carolin

2012-04-21 @ 13:07:32
Postat av: Carolin

Shit vilken historia, du är grym! Hoppas att man snart får komma upp och se det lilla underverket! Puss o kram

2012-04-21 @ 13:08:20
Postat av: Åsa Jönsson

Så fint och underbart att du vill dela med av ert livsverk, Nellie. Detta mirakel av bebis och ett känslomässig upplevelse som du kommer att minnas alltid. Tack:) tårarna rann längs mina kinder. kram Åsa Vill gärna se ett foto med klänningen.

2012-04-22 @ 23:55:38
URL: http://www.asas.se
Postat av: Emelie

Fin berättelse. Grattis till lilla skönheten :)

2012-04-27 @ 10:40:39

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0