ckramar

Äntligen är våren här!

Då tog jag chansen, vilket även resten av norra Stockholm gjorde, att ta en långpromenad i underbara Hagaparken. Så fort solen tittar fram blir vi svenskar som galna, det är så roligt. Det fanns till och med dem som hade på sig shorts! Emma kom hit och vi tog våra bebisar för en frisk och lång promenad i lördagsruschen. Jätteskönt!


Emma med min bebis i vagnen & hennes bebis lunkandes bredvid :)

I lördags kväll var vi hos våra vänner Tomas & Linn och avnjöt årets första grill, guud vad gott det var! Nellie fick även prova deras lilla Elsas babysitter för att se om det skulle vara en bra investering. Hon gillade den, men det var ingen sådär wow-känsla tror jag, får se om vi slår slag i saken eller inte.



Idag är det söndag och lika fint väder är det idag! Vi väntar besök av en av F:s vänner och sen ska vi nog ta oss ut i det fina vädret igen. man måste ju passa på!

Igår var vi ju som sagt och köpte lite baskläder till trollungen, så nu har vi faktiskt något att variera med. Det blev några bodys, byxor och leggings, inget mer speciellt än så.

Vi var även på BVC för första gången för en vägning och mätning och vår lilla tjej växer så det knakar!
18 dagar gammal väger hon 3 960 g (3 400 g vid födseln) och är 53 cm (50 cm vid födseln) lång.


Är det grädde i mina bröst eller...?



Du gör oss så lyckliga, lilla trollunge

♥

Detta är anledningen till att det kan dröja mellan uppdateringarna här i bloggen.




Blir så jävla less på den här skitsladden!
Vi måste vara dem ENDA i hela Sverige som fortfarande använder internetsladd! Blir galen av det här schabraket, som ständigt plockas ut och in, för vem vill ha en sån där liggandes tvärs över lägenheten. 

Måste skaffa en router ASAP!

Vi har fått så himla mycket fint av nära & kära och det här är bara en bråkdel av allt gulligt som folk har kommit med.

Är det något vår lilla prinsessa kommer att ha gott om i sommar är det små söta klänningar!

Små söta klänningar från Ralph Lauren, Newbie, Lindex & Zara.

Mitt i-landsproblem är nu detta:
Vi har huuuuur mycket som helst känns det som i strlk 56-62 och typ ingenting som passar nu. Imorn måste jag alltså på strlk 50-jakt då vi saknar massa baskläder som hon faktiskt kan ha nu.

Så med första mammapenningen som kommer imorgon ska jag shoppa loss, bodys och byxor står högst på priolistan!

....Ser ut så här!



Min pappa säger att när bebisar sover så här med händerna uppåt så betyder det att dem är nöjda och lyckliga. Må jag vara naiv, men jag väljer att blint tro på detta påstående :)

Man blir trött av att vara på uppdrag. Jag satte Nellie i bärselen och vandrade ner till föreningens styrelserum för att göra lite föreningsnytta. Ansvaret som ledamot slutar inte bara för att man har fött barn!

Vart tar dagarna vägen??

Och vad sjutton gör jag om dagarna undrar ni??

Här hemma har vi efter två veckor ännu inte kommit in i några rutiner, Nellie gör lite som hon vill och det får vi helt enkelt acceptera. Hon sover bäst på dagtid och nätterna skiftar jättemycket, vissa nätter går hur bra som helst med matdags var tredje timme och ibland vaknar hon varannan timme och vill äta/snutta och har svårt att komma till ro.

Häromdagen tog hon faktiskt nappen, får se om hon/vi kommer få nytta av den då hon verkar komma bättre till ro med den.

Måste bli duktigare på att uppdatera här känner jag, måste vara skittråkigt att klicka in på en blogg som aldrig uppdateras!
Skärpning!



Mina fina hjärtan

Den här bloggposten vaccinerar 95 barn

Just nu söker UNICEF en hälsospecialist till konfliktområden i Afghanistan. I tjänsten ingår bland annat att massvaccinera miljontals barn mot stelkramp, polio och mässling.

Jag skulle gärna ta mig an uppdraget, men eftersom jag inte kommer loss så publicerar jag den här bloggposten istället. Då vaccinerar jag nämligen 95 barn runtom i världen mot stelkramp tillsammans med Apotek Hjärtat. Det är också bra.

Jag är med UNICEF i kampen för varenda unge. Vill du också vara med och förändra barns liv? Bli Världsförälder här: unicef.se/bli-varldsforalder. För 100 kronor i månaden är du med och ser  till att barn över hela världen får vaccin, medicin, rent vatten och utbildning.

Har du en blogg och vill vaccinera ytterligare 95 barn? För varje bloggare som publicerar den här bloggposten mellan 16 april och 13 maj så skänker Apotek Hjärtat 95 stelkrampsvaccin. Läs mer och hämta bloggmaterial på unicef.se/sprid-budskapet/bloggkampanj

Denna räddning fick vi av min syster, jag kan nu ha min älskling tätt intill mig när jag vill och ändå ha händerna fria!





Idag är det fredag och vi har inga planer i helgen. Vi tar dagarna lite som dem kommer, jag är fortfarande lite nervös över att åka någonstans för så fort jag hör Nellies sköra lilla gråt så får jag panik. Men i förmiddags var vi faktiskt ute på en 40 min lång promenad, längsta jag promenerat på länge utan foglossning, rygg- och fotont.

Man kan ju hoppas på bättre väder snart så man inte behöver TVINGA sig ut!

Här kommer min förlossningsberättelse, enjoy!

Fredag 7/4
Fredag till lördag spenderade vi på Kanan, vårt sommarställe. Vi åt god påskmat med min familj och det kom inga tecken på att något skulle vara på g.

01.20
Vaknar av en lång förvärk, den känns betydligt mer än de fåtal förvärkar/sammandragningar jag haft tidigare. Hela natten är jag vaken när det kommer oregelbundna värkar i olika styrkor och längd. Som tätast kommer de med 8 minuters mellanrum. 06.46 kommer sista värken, sedan avtar det helt men jag vill ändå åka hem och ta det lugnt.

Lördag 8/4
Under lördagen känner jag ingenting alls förutom att jag är oerhört trött efter att ha varit vaken hela fredagsnatten. Jag lyckas sova i tre timmar mitt på dagen men jag finner ingen riktig ro. På kvällen hade vi planerat en tapaskväll med Fernandos systers familj och allt var förberett med i stort sett maten på bordet när jag 16.40 får en riktigt kraftig värk. Den här kändes annorlunda! Direkt kommer värkarna med 5 minuters mellanrum och det gör riktigt ont! Det var bara att ringa vårt middagsällskap och ställa in.


Mitt i en värk...

18.40
Värkarna fortsätter med 3-5 minuters mellanrum, med intensiv styrka och vi ringer in till förlossningen och rådfrågar.  Barnmorskan som jag pratar med ger mig rådet att ta ett varmt bad och två alvedon för att se om det lindrar eller avtar. Sagt och gjort, att bada var grymt skönt och det lindrade värkarna till en viss grad men alvedonen hjälpte inte ett skvatt och efter 45 minuter i badet var värkarna fortfarande lika intensiva.

21.00
Ringer förlossningen igen, har fortfarande täta värkar med 3 minuters mellanrum och barnmorskan hälsar oss välkomna in med förbehållet att vi ska vara beredda att få åka hem igen om inget hänt.

21.30
Skrivs jag in på rum 4 på Danderyds förlossningsavdelning. Jag möts av ett underbart team, barnmorskan Kerstin och undersköterskan Tove  som kommer att ta hand om mig och jag önskar föda enligt Danderydsmodellen.

22.00
Görs undersökning och jag är öppen 6 cm och cervix är utplånad! Personalen är imponerad av att jag klarat mig så länge hemma och även jag själv känner mig lite småcool, det har ju gjort ont men jag har hela tiden haft kontroll på smärtan.

23.00
Kliver i avdelningens yacuzzi och ligger och njuter i det nästan kokheta vattnet  i 40 min medans Fernando åker iväg och köper en massa snacks (som aldrig äts). När jag kommer upp ur badet tycker jag att värkarna kommer mer glest, dock är de starkare än tidigare. Undersköterskan peppar mig med att mina värkar enligt monitorn verkar vara väldigt effektiva och har jag tur föds en liten bebis innan dem går av deras pass kl 07 (hoppas)!  Jag varvar mina positioner mellan pilatesbollen, sängen och vankandes omkring, men jag känner hela tiden att jag har kontroll på smärtan och trots att jag inte betalat (som tur var) för någon dyr profylaxkurs klarar jag att andas igenom värkarna ganska så bra.

Man kan ha ont i olika ställningar. Observera de knipande tårna :)

00.43
Blir undersökt, är 8 cm öppen. Det går framåt! Blir erbjuden lustgas och får till en början halv dos 50/50 men tycker inte att den hjälper överhuvudtaget. Jag ber om att få dosen höjd till 70/30 men då mina värkar når toppen så fort hinner jag aldrig riktigt få någon kläm på det. Tycker att känslan av att vara ”full” inte alls är något kul och jag tappar kontrollen över min smärta varje gång jag andas i den där saken. Jag beslutar mig för att strunta i lustgasen och ber istället om epidural.

02.15
Narkosläkaren kontaktas men då hon är upptagen på operation får jag vänta ett bra tag innan hon kommer. En timme får jag vänta och det var nog den jobbigaste tiden under hela förlossningen. Under den här tiden börjar jag känna ett starkt tryck neråt, en känsla jag inte känt förut.

03.10
Epiduralen läggs med stor framgång och den börjar verka snabbt. Vilket himmelrike!

03.25
Barnmorskan tar hål på fosterhinnan för att skynda på processen. Klart vatten avgår och kalla mig knäpp, men det är nästan lite mysigt när jag ligger där, har inte ont och känner något varmt sippra ut mellan benen.

03.28
Barnmorksan sätter en skalp CTG på bebisens huvud för att hålla koll och ber oss ta denna tid innan det händer något mer till att vila. Fernando fäller ut extrasängen och somnar snabbt medans jag bara vilar ögonen och försöker förbereda mig för vad som komma skall. Efter 45 minuters vila kommer ett fruktansvärt tryck nedåt igen, ännu värre mot ändtarmen. Bokstavligt känns det som om jag ska skita på mig, bigtime! Epiduralen tar ju bort smärtan runt bäckenet men det där trycket är inte att leka med. Jag kommer ihåg att jag hann tänka hur sjutton det här skulle kännas utan epiduralen.

04.15
Undersökning görs och jag är öppen 10 cm, wohoo! En tunn kant är fortfarande kvar så det är inte krystningsdags. Jag går på toaletten och kissar och ut kommer slemproppen, inte en dag försent!

04.52
För att försöka tänka på något annat än det fruktansvärda tryck som jag måste knipa in tar jag mer lustgas. Den hjälper inte ett dugg men jag använder den i ett försök att avleda smärtan.

05.00
Det känns som att jag måste krysta, någonting där inne ska ut! Jag lägger mig i vänster sidoläge med ena benet i benstöd och väntar på en värk medans dem fipplar med en massa grejer nere vid mitt sköte.

05.05
Får en krystvärk och säger att nu jäklar måste jag krysta tror jag! I journalen står det ”patient krystar oforcerat med god effekt” = alltså jag krystar på egen hand utan barnmorskans direktiv. Huvudet ploppar ut på bara några sekunder och samtidigt känner jag att värken faktiskt fortsätter och jag ber om att få trycka på igen.

05.09
Plopp! Säger det och ut från min kropp kommer den finaste människan jag någonsin skådat. På EN krystvärk! Sköterskorna hann knappt få på sig handskarna och dem blev minst lika imponerad som jag själv blev. Fernando hann inte ens få upp kameran. Jag får upp vår lilla tjej direkt på bröstet, vilken känsla! En riktig känslostorm sköljer över mig, jag gråter och skakar av både lycka och lättnad och med Fernando vid min sida kan jag utan tvekan säga att detta är den finaste stunden i mitt 26-åriga liv.
3400 gram & 50 cm lång.





Pappa klipper navelsträngen!

05.15
Jag krystar ut moderkakan med lätthet, märker knappt att den kommer ut, jag har fullt upp med att njuta av vad jag precis har åstadkommit.
Under krystningsarbetet fick jag två små bristningar och fick sy fyra stygn. Med tanke på att det gick så fort ska jag vara glad att jag inte fick fler bristningar!



Nellies favvoställning, på mammas bröst...

Detta var min historia. Ganska kort och okomplicerad, för det var just vad min förlossning var. Jag har en väldigt positiv upplevelse av vad som hände natten den 8 april, det gick hela tiden framåt och jag hade hjälp av världens bästa personal. Man går runt i nio månader och är rädd för hur man kommer att hantera smärtan när det väl är dags, men jävlar vad stark man blir både fysiskt och psykiskt och även om det gör ont så är det den absolut bästa smärtan jag någonsin har upplevt!

Du är det finaste vi skapat, älskade skatt....


♥





Även när du gråter :)

Tröttheten fortsätter....

Nellie sover sig igenom dagarna men på nätterna finner hon ingen ro alls och är vaken mestadels. Hon snyftar och vrider på sig, enda gångerna hon finner ro är när man har henne klistrad mot sig och det är verkligen inte hållbart i längden. Som tur är kan F somna hur som helst så inatt fick han sova med henne på sitt bröst i soffan medans jag kunde få några timmars sömn.

Frustrerande! Det skär i ens hjärta när ens lilla skatt gråter och det känns som att man inte kan göra nåt åt saken. Försökte faktiskt ge henne napp (eftersom amningen går så bra) men hon totalvägrar än så länge.

Vi behöver en babugunga har jag kommit fram till! Visst är det mysigt när hon jämt ligger på ens bröst eller i ens famn men ibland känner man bara att man vill ha armarna fria. Är sugen på denna gunga,

Fisher price rainforest



Någon som har erfarenhet av babygunga och om det har lugnat ert/era barn?

Uppskattar alla tips :)

Vill passa på att tipsa om en sida på nätet där man kan beställa sjukt billigt smink från I.D Bare minerals. Det är det i särklass bästa sminket tycker jag men det är så himla omotiverande att gå till exempelvis Åhlens och köpa en burk foundation för 450 kr.

Håller ni inte med mig??

På www.beautybay.com säljer dem detta märke för minst halva priset, såklart att jag klickade hem!

Detta fick jag för 750 kr (gratis frakt):

Foundation medium beige SPF 15

Blush lovely

All over face colour warmth

Prime time brightening foundation primer

Så nu kan jag faktiskt bli fräsch, trots att jag går hemma med kräkhanddukar och bebisbajs på tröjan.

Inga ursäkter :)

Trots att jag går hemma hela dagarna så lyckas jag inte finna någon tid över till att sätta mig vid datorn och blogga.

Våra dagsrutiner går ut på följande:
Nellie vaknar väldigt oregelbundet på nätterna, vissa gånger vill hon ha mat varannan timme och ibland sover hon 4-5 timmar utan uppehåll och då är det jag som måste väcka henne (vid det laget sprängs typ brösten). Hon är väldigt seg på morgonen och vill helst sova sig igenom förmiddagen. Vid 11-12 tiden tar vi på oss kläder, är Fernando hemma får jag ta en dusch och kanske en vilostund och sen myser vi hela dagen, varvat med mat, sömn och kläng. Hon älskar att ligga på mitt och F:s bröst och trivs allra bäst hud mot hud. Så fort hon sover och man lyckas lägga över henne i babynestet så passar jag på att plocka hemma för av någon anledning så slängs filtar, amningsinlägg, spyhanddukar etc etc överallt.

Idag är jag väldigt trött faktiskt. Den här första veckan i Nellies liv har jag gått på någon slags överskottsenergi och liksom aldrig blivit trött. Idag slog det till och jag har varit trött hela dagen. Jag hoppas att det bara var för att Nellie höll oss vakna en del inatt och att det inte fortsätter. Man vill ju vara maximalt pigg hela tiden för att orka detta föräldraliv!

Nu ligger lilla sessan och sover i pappas knä men jag ser hur hon börjar vrida på sig och mina tits klargör att det är mattajm så...

På återseende!

ps. Håller på att färdigställa förlossningsberättelsen, den kommer upp ASAP!

Försöker komma på hur jag ska fortsätta underhålla er läsare nu när man har bytt livsstil helt och det egentligen bara handlar om att tillfredställa ett spädbarns behov men jag märker att jag har, bara på några dagar fått en hel del nya unika besökare så jag antar att bebisskriveriet går hem? :)

"Tyvärr" så är det ju just detta den här bloggen kommer att handla mest om framöver men så fort jag kommit in i en "normal" vardag igen och jag har lärt mig att kombinera bebisnytta med allmännytta så kommer såklart bloggen även handla om andra saker.

Men just nu får ni nöja er med att jag skryter, bombarderar bilder och skriver milslånga inlägg om min perfekta bebis för jag är så jäkla stolt över vad vi har skapat och hoppas att ni gillar att läsa om det!



För er som gillar bebisskriveriet, ska försöka knåpa ihop en förlossningsberättelse snarast, här är en liten preview picture :)




To be continued.....

I och med att vi alla tre har mått så bra från första stund vi kom hem från BB & patienthotellet har vi haft en del korta besök av våra nära och kära. Man blir så stolt när man visar upp världens sötaste bebis och ännu stoltare när man kan säga att det är ens egna dotter!

Moster Johanna, morfar Tomas & tant Steffie, Emma och Helena är några som varit här och hälsat på. Massor av fina gåvor har lilla Nellie fått också!


Vi har även hunnit med att ta vårt första bad med prinsessan och jag tror att det var mycket uppskattat av henne, hon låg bara och tittade så det är ett bra tecken vill jag tro :)



Imorn ska F iväg och hjälpa hans syster att flytta så jag och Nellie blir själva hela dagen (gulp). Men snälla Helena kommer och håller oss sällskap, det ska bli mysigt!



Nu vankas fredagsmys!
Är egentligen inget stort fan av uttrycket "fredagsmys" men har man världens bästa familj så blir det bannemig fredagsmys så det skriker om det, och mer kommer det att bli!

Mer fredagsmys åt folket!!

TACK för alla fina kommentarer och lyckoönskningar, blir alldeles varm i hjärtat!

Nellie har redan hunnit bli 4 dagar gammal och nu börjar hennes ansiktsdrag träda fram, hon är såå söt och jag kan inte sluta titta på henne! Kan dock inte bestämma mig för vem hon är lik av mig och F men jag vill tycka att hon har hans munparti och haka iallafall. Ska bli så himla kul att se vem av oss hon mest tar efter.




Lilla ostbågen kan sova hur som helst, precis som far sin :)

Det är sjukt hur man lär sig snabbt att anpassa sig till någon till 100 %. Fokus ligger på lilla Nellie 24/7 och allt annat förfaller, vårt hem är just nu ett bombnedslag!

Vi tänkte bada henne idag för första gången om vi vågar och om hon inte är alltför cranky när hon vaknat. Så mycket som jag badade i badkaret under graviditeten borde hon också älska att bada tycker jag !

Ha en mysig dag!

Att bara skriva ut den där överskriften är totalt överväldigande.

Livet som mamma.

Vad gjorde man innan man blev mamma? Vår lilla skatt är bara 2 dagar gammal och jag älskar henne redan så mycket att det nästan svämmar över.

Nellie är en lugn och harmonisk bebis (än så länge iallafall) och hon varvar sömn med underbara vakna tillstånd och mat såklart. Mjölken börjar redan komma igång och trodde man att krämporna tog slut med graviditeten så har man ju fel.
Aoouch för spända mjölksprängda bröst!




Världens finaste tjej....

Som ni kanske förstår utav utebliven bloggning har ett mirakel kommit till världen.

På utsatt BF-datum, 2012-04-08 kl 05.09 kom världens finaste Nellie ut till oss. Förlossningen gick superbra och vi alla tre mår toppen och njuter för fulla muggar av vår nya familjemedlem.

Återkommer när vi har landat lite, nu ska jag gosa med min fina familj!

♥

 

Det här gör vi just nu!


Härliga vår, snälla stanna....

Hej alla!

Ja, jag lever om ni undrar :)

Eller lever och lever, jag går i ständig dvala, är så fruktansvärt trött hela dagarna och det enda jag skulle vilja göra är att sova bort tiden tills Monchi bestämmer sig för att titta ut.

Allt är numera obekvämt. Jag sover dåligt, halsbrännan har kommit tillbaka och är värre än någonsin (sjunk mage sjunk!) och det går inte att gå längre sträckor ute utan att få obehagliga sammandragningar och värkande rygg & fötter. Har kommit in i en deppoperiod där jag bara väntar på tecken, inge bra. Så idag bestämde jag mig för att sluta vara negativ och faktiskt passa på att göra saker som gör att tiden går snabbare. Jag har ju inte ens kommit till mitt BF-datum än och är redan desperat av att få ut hon där inne.

Så i eftermiddag ska jag och Alma ta en utflykt i Stockholms lokaltrafik ända till Fruängen och hälsa på fina Emma, hon kan alltid muntra upp mig. Och imorgon om det är fint väder ska jag försöka ta mig in till stan och hoppas på att Helena har tid med en fika.

Inge mer depp i den här lägenheten, kommer att spendera tillräckligt med tid här snart!


Om det är någon som har tips på vad som funkar för att få igång förlossningen är det mycket välkommet, udda eller ej :)

Den här graviditeten börjar lida mot sitt slut, en aning bitterljuvt. Dessa nio (tio) månader har varit en helt underbar tid med känslor som har svämmat över och en kropp som har förändrats.



Magen var rätt liten den första tiden och inte förrän efter v. 21 började det synas utåt. Men sedan sa det POFF och medicinbollen började växa i rasande fart.

När magen först började växa på riktigt blev jag orolig för att jag aldrig kommer att få tillbaka min annars ganska så vältränade mage, jag blev orolig för att min mage skulle bli full av bristningar och konstiga fläckar. Jag var fast besluten att så fort jag är fit for fight igen att träna efter graviditeten ska jag bli vältränad igen.


Strax innan jag blev gravid, sommaren 2011


NU, när jag är som störst och magen är så uttänjd den kan bli kan jag inte bry mig mindre om hur min mage kommer att se ut när lillan är hos oss. Det är liksom som bortblåst och det är något jag tar då om jag känner att jag "måste" ha tillbaka min gamla kropp.

Så med en slapp och rynkig mage som jag med 100 % säkerhet kommer att få,

beach 2012, here I come!

 

Oj oj, vad trött jag är idag! Sov faktiskt väldigt bra inatt, var bara uppe och kissade en gång (wohoo)! Vaknade kl 8 med F och somnade om igen när han gick till jobbet från ca 9.30-11.30.

Snacka om trött!
Det är V.I.L.A som gäller nu, jag tar varje tillfälle i akt!

Idag tänkte jag rulla iväg lite snabbt till Solna centrum och kika på nytt smink, är i stort behov av det!



Sen ikväll blir det att åka till Upssala och äta middag med Johanna, Pär & Lojjan!

Världens bästa Linus!





Det finns så mycket kärlek till mitt syskonbarn och även till Fernandos syskonbarn som jag inte ens är genetiskt släkt med. Älskar verkligen alla tre och dem ger mig så mycket glädje!

Om jag ska vara helt ärlig gör det mig lite rädd hur mycket jag kommer att älska mitt eget barn när man har så mycket kärlek att ge till andras barn, det går liksom inte att föreställa sig, jag kan inte få in det riktigt.

Jag kommer att älska dig så mycket att jag blir knäpp Monchi!!

♥

Idag har jag en riktig crappy day!

Har sovit som en kratta i flera dagar nu och när jag vaknade imorse hade jag ingen motivation till någonting och så har det fortsatt hela dagen. Dessutom känner jag mig som en flodhäst och har ont överallt...
Igår blev det dock en riktig myskväll då min fina systerson Linus med mamma & pappa var här på middag. Han är så sööt!

Tänkte att jag skulle ut och få lite luft efter jag skrivit det här inlägget men när jag nu tittar ut genom fönstret ser jag små flingor trilla ner från himlen.

CRAPPY WEATHER!

USCH, jag tror att jag går och lägger mig igen....