ckramar

Nu har kulan gått och blivit rund & go, här kommer en update på v. 34!



Bebis:
Barnet är ca 32 cm långt från huvud till stjärt och vikten ungefär 2,3 kg. Det kan skilja på ljus och mörker. Om solen skulle lysa på magen kommer barnet att bada i ett rött sken. Naglarna på de pyttesmå fingertopparna är vassa. Nu kan barnet själv bekämpa lätta infektioner med sitt immunförsvar. Det är för stort att flyta omkring i fostervattnet och rörelserna blir större och långsammare. Ibland kan en del barn fixera huvudet i denna vecka, det vill säga lägga sig tillrätta i bäckenöppningen. Ungefär 3-4% av alla barn lägger sig med stjärten eller benen ned mot bäckenöppningen s.k. sätesbjudning/fotbjudning. Då är det möjligt att en läkare försöker få fostret att vända sig rätt i livmodern, men det sker först i vecka 37 och kallas yttre vändning. Läkaren försöker då genom försiktig massage av buken förmå barnet att göra en kullerbytta i magen. Detta sker i regel på sjukhus under övervakning av mor och barn.


Mamma:
Vid varje besök framöver mäter man på de flesta MVC blodtryck och urinprov. Däremellan mäter man ditt blodvärde samt blodsocker. Barnets hjärtfrekvens fortsätter barnmorskan att följa kontinuerligt, med start runt v.25 och fram till förlossningen. Nu kanske du märker att dina ringar inte passar längre, att händer och fötter svullnar, detta beror på att vätska samlas i kroppen. Tänk på att inte förvärra det med att använda åtsittande kläder som bromsar blodflödet. Din kropp har ökat mängden blod med 50 % under graviditetens två första tredjedelar men från vecka 34 håller sig blodmängden konstant fram till förlossningen. Omkring denna vecka är moderkakan fullmogen och därefter börjar den åldras.


Jag:
Det märks att man börjar hamna i slutskedet nu. Även om jag inte lider av svårare krämpor så känner jag mig otymplig och mycket är fysiskt ansträngande, allt från att behöva ändra position i soffan var femte minut till att gå i trappor eller ta sig ut från bilen.
Har den senaste veckan känt en märklig smärta strax över livmodern, precis under revbenen och får även känselbortfall där då och då. Riktigt obehagligt!
Sammandragningarna fortsätter och dem blir mer och mer intensiva för varje dag som går. Att magen ens kan bli så hård! Och ryggen tar såklart fortfarande mycket stryk.

Om man räknar bort det ovanstående som jag precis klagat på så mår jag faktiskt väldigt bra och även om jag räknar ner dagarna till Monchis ankomst så kommer jag att sakna min mysmage :)